OSINT – Underrättelse från öppna källor (Open Source Intelligence)
Publicerad 15.03.2026
Den här korta artikeln om OSINT, underrättelse från öppna källor, är min egen lilla beskrivning av en intressant och samhällsnyttig ”hobby” som jag just har börjat med.
Jag försöker så kort som möjligt förklara vad OSINT är och vad det omfattar.
I den här beskrivningen fokuserar jag inte på insamlingsmetoder eller verktyg, utan enbart på grunderna.
OSINT kommer från det engelska uttrycket Open Source Intelligence.
I praktiken innebär OSINT att söka, undersöka och tolka information från offentligt tillgängliga källor.
All information som används är fritt tillgänglig, antingen gratis eller mot betalning, till exempel: nyheter, kartor, inlägg på sociala medier, företagsregister, satellitbilder, olika arkiv och offentliga meddelanden.
Underrättelse från öppna källor är laglig verksamhet som enbart använder information från öppet tillgängliga källor (oavsett om de är gratis eller kostar pengar).
Det innefattar inte intrång, hacking eller obehörig åtkomst till slutna system, utan bygger helt på lagligt tillgänglig data.
Inom underrättelsearbete – även OSINT – påverkar man inte på något sätt den data man undersöker.
Man ”slår inte i dörrar på nätet”, utan samlar in information så diskret som möjligt, oftast via skyddade anslutningar och med så få spår som möjligt för målet att upptäcka.
Det uppskattas att över 90 % av all underrättelseverksamhet i världen, även militär underrättelse, bygger på öppna källor.
Det är också viktigt att komma ihåg att även om all information är offentlig, är det inte alltid etiskt försvarbart att använda den hur som helst.
Man måste också vara medveten om att information från öppna källor snabbt kan utvecklas till personuppgifter som identifierar en individ.
Då börjar även personuppgiftslagstiftningen gälla, och hanteringen av informationen kräver betydligt större noggrannhet.
Underrättelse från öppna källor kan användas till exempel för person- och bakgrundskontroller, företagsutredningar och konkurrentbevakning, militär och strategisk underrättelse, verifiering av information, identifiering av hot samt beslutsfattande baserat på allt detta.
OSINT följer samma principer som underrättelsearbete i allmänhet:
DATA – rådata som samlas in
INFORMATION – bearbetad data där det oväsentliga har filtrerats bort
KUNSKAP – information som tolkas med hjälp av analytikerns kompetens, erfarenhet och förmåga att använda den
FÖRSTÅELSE – den nivå som stödjer beslutsfattande och bygger på alla tidigare steg
För att nå den sista nivån – Förståelse (Wisdom) – sammanställs en underrättelserapport baserad på verifierad information.
Den bygger på sex centrala frågor (5WH-analys):
- Where – Var har det hänt?
- Who – Vem eller vad är inblandat?
- When – När hände det?
- What – Vad har hänt?
- How – Hur har det hänt?
- Why – Varför har det hänt?
En korrekt utformad underrättelserapport innehåller alltid:
ALLMÄN INFORMATION
- Rapportens titel (namnet på den beställda underrättelserapporten)
- Nyckelord som rapporten beställdes med
- Rapportens tillförlitlighet (t.ex. enligt NATO Admiralty Code System)
- Namnet på insamlingsgruppen och rapportförfattarna (av integritetsskäl används aldrig riktiga namn, t.ex. Grupp A1 – Användare6, Användare7, Användare9)
- Tidsperiod för informationsinsamlingen (t.ex. 03.11.2025 kl. 11.30–15.00)
- Total arbetstid som lagts på rapporten (t.ex. 5,5 timmar)
SAMMANFATTNING
- En sammanfattning av rapportens viktigaste punkter
UPPDRAGSBESKRIVNING
- Vilken situation eller fråga som ska utredas
UTGÅNGSPUNKTER
- Huvudfrågan för underrättelsearbetet
- Eventuella delfrågor
- Om gruppen har bakgrundskunskap eller särskild expertis (eller brist på sådan)
- Om uppdraget är avgränsat eller definierat i förväg
METODER
- Vilka insamlingsmetoder, analysmetoder och verktyg som har använts
ÖVERGRIPANDE SITUATION
- Den större kontexten kring händelsen eller ämnet
5WH-ANALYS
- Where, Who, When, What, How, Why
För varje punkt anges dessutom:
- Källhänvisningar/länkar, samt bedömning av källans och informationens tillförlitlighet (t.ex. enligt NATO Admiralty Code System)
- Tidslinjer om de hjälper att förtydliga
- Referensbilder vid behov för att styrka detaljer eller händelser
SLUTSATS
- Analys baserad på uppdraget samt en bedömning av framtida utveckling (t.ex. enligt sannolikhetstabeller som används av säkerhetstjänster)
BILAGOR
- En fullständig lista över rapportens bilagor
OBS: Om något inte kan verifieras med säkerhet måste detta anges i rapporten, så att beställaren kan ta hänsyn till det i sitt beslutsfattande.
När allt detta är gjort har den som ursprungligen efterfrågade informationen en rapport som hjälper dem att förstå ämnet bättre och vid behov fatta ett välgrundat beslut.
Om du orkade läsa ända hit och blev intresserad, så ordnar till exempel MPK i Finland OSINT‑kurser och fortsättningskurser med jämna mellanrum mot en liten avgift.
Ibland kan man också studera grunderna i underrättelsearbete via öppna universitetskurser.
Underrättelse från öppna källor är ett utmärkt sätt att ta reda på fakta om sådant som intresserar en, istället för att bara upprepa andras mis- och desinformation – oavsett hur övertygande det kan låta.
Med lite övning och rätt verktyg börjar verklig faktainformation dyka upp förvånansvärt smidigt.
Håll fanan högt, piporna varma och informationen faktabaserad.
